Vogue like a painting - now at Thyssen in Madrid until 12th Oct

03 July 2015

 

Den här utställningen, som nu finns på konstmuseet Thyssen i Madrid (se här), samlar sextio modefotografier inspirerade av målning. Fotografierna, från Vogues arkiv, är verk av stora fotografer under de senaste tre decennierna.

Spanska guldålderns målning, holländska porträtt, bilder från den viktorianska perioden och prerafaeliterna, liksom de olika skolorna inom måleriet representerade i de europeiska kungliga samlingarna, har gett en modell för fotografer som,med fokus på kvinnlig skönhet, har format bilden av Vogue under åren och har också varit en förebild för många samtida konstnärer. Fotografer som finns representerade är bl.a. Irving Penn, Annie Leibovitz, Paolo Roversi, Steven Klein, Mario Testino,Peter Lindbergh och Camilla Åkrans.

Jag har upptäckt att modestudierna vid Stockholms Universitet och särskilt kursen som behandlade fotografiska bildanalyser verkligen förändrat mitt sätt att se på ett modefotografi. Att analysera en bild, speciellt en modebild, tar oändligt mycket längre tid för mig nu än innan mina modestudier. Det var Roland Barthes som utvecklade ett system för att analysera en bild..Kärnan i Barthes teori är hans föreställningar om två ordningar av beteckning. Dessa kallar han denotation och konotation. I andra ordningen, konotation, tillkommer också myter och symboler. En myt i Barthes mening en berättelse med vilken en kultur förklarar eller uppfattar någon aspekt av verkligheten eller naturen. Barthes menar att en myt är kulturens sätt att tänka om någonting; ett sätt att förklara något. Myten är den betecknade betydelsen av andra ordningen och myter är människans behov av att sätta etikett på saker och ting för att förstå dem. Det tredje sättet för beteckning av andra graden kallar Barthes för symboler. Ett tecken blir en symbol när det genom konvention och användning erhålls en betydelse som gör att det står för något annat.

Teoretikern Hall förklarade att Barthes denotation är den enkla, grundläggande, beskrivande nivån, där konsensus är bred och de flesta människor skulle komma överens om innebörden. På den andra nivån - konotation – finns dessa signaler/tecken som vi har kunnat "avkoda" på ett enkelt sätt med hjälp av våra konventionella begreppsklassificeringar för att läsa deras innebörd, ge ett bredare perspektiv genom andra typer av koder - "modespråket" - som binder dem till bredare teman och betydelser. Dessa binder dem med vad, kan vi kalla det bredare semantiska fält i vår kultur: idéer om "elegans", "formalitet", "enkelhet" och "romantik". Denna andra, vidare betydelse är inte längre en beskrivande nivå av uppenbar tolkning. Här börjar vi tolka de kompletterade tecknen när det gäller social ideologi - de allmänna övertygelser, konceptuella ramar och värderingar som finns i samhället.

This exhibition, now at the artmuseum Thyssen in Madrid (see more here), brings together sixty fashion photos inspired by painting. The photos, from the Vogue Archive, are the work of great photographers of the past three decades.

Spanish Golden Age painting, Dutch portraiture, pictures from the Victorian period and the Pre-Raphaelites, as well as the various schools of painting represented in the European royal collections, have provided a model for the photographers who, focusing on female beauty, have shaped the image of Vogue magazine over the years and have also been an example for many contemporary artists. Photographers that is represented are among others Irving Penn, Annie Leibovitz, Paolo Roversi, Steven Klein, Mario Testino, Peter Lindbergh and Camilla Akrans.

I have discovered that my fashion studies at Stockholm University and specially the course about photographic image analysis, really changed my way of looking at a fashion photography. To analyze an image, especially a fashion image, takes infinitely longer for me now than before my fashion studies. It was Roland Barthes who developed a system to analyze a picture. In Barthes' theory is his notions about two orders of designation. These he calls denotation and connotation. In the second scheme, connotation, also includes myths and symbols. A myth in Barthes' sense is a story which within a culture explains or perceive any aspect of reality or nature. Barthes argues that a myth is culture's way of thinking about something; a way of explain something. The myth is denoted the importance of the second order, and the myths is the human need to put labels on things to understand them. The third way for the designation of the second degree Barthes calls for symbols. A sign becomes a symbol in the Convention and use obtained a significance that makes it stand for something else.

Theorist Hall explained that Barthes denotation is the simple, basic, descriptive level, where consensus is wide and most people would agree on the meaning. On the second level - connotation - are these signals / signs that we have been able to "decode" in a simple way by using our conventional conceptual classifications to read their meaning, giving a broader perspective through other types of codes - "fashion language" - which connects them to broader themes and meanings. These bind them with what we can call the wider semantic field in our culture: ideas about the "elegance", "formality", "simplicity" and "romance". This second, wider meaning is no longer a descriptive level of obvious interpretation. Here we begin to interpret the completed signs in terms of social ideology - the general beliefs, conceptual frameworks and values ​​in society.

All pictures from El Museo de Art Thyssen website.


0 COMMENTS