pink is a brave choice

15 February 2017

 

 

 

Tom Ford and Roksanda

 

Cushnie et Ochs and Roksanda

 

All pratar om "Fifty shades of Grey". Varför inte Rosa istället, så mycket mer intressant, haha! Återigen kopplar jag till ämnet jag tidigare tagit upp i bloggen, färgen rosa inom mode. Alla bilderna ovan får stå som representation för rosa. Det är så spännande med vad rosa står för och hur identitet skapas av färger i modet.

Jag har läst kurser i allt från mode och etnologi, kvinnligt och manligt mode, samt bl.a. hur man genom modet skapar image och visar sin identitet. Men ibland känns det som modeteoretiker inte hänger med, inte ens etnologer som betraktar människan som kulturvarelse hänger riktigt med. Eller det kanske är att överdriva? Kort sagt, det behövs nya fältstudier och observationer som ger ny modern litteratur i området. Vilket område pratar jag om? Jo, färgen rosa !

Jag har läst Fanny Ambjörnssons bok hur många gånger som helst. I boken betraktar färg utifrån ett kulturvetenskapligt begrepp och menar att färg är ett kulturellt fenomen, alltså något som huvudsakligen får mening i samspelet mellan människor. Färg bär inte bara på ett budskap, utan skapar också mening och sammanhang och påverkar omgivningen. Vad färgen gör och hur vi tolkar den är beroende av vilket samhälle och i vilken tid vi befinner oss. Rosa är inte harmlös och ofarligt utan är en ytterst verksam social motor som bl.a. organiserar och sorterar relationer och identiteter, skapar inne- och uteslutningar och generar motstånd. I fallet rosa menar Fanny att det handlar det ofta om strukturer kring genus (kön), alltså kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Men också andra gränsdragningar som har och göra med sexualitet, ålder, klass, etnicitet och nationalitet. Dessa kopplingar och kollisioner, gränser och strukturer, gör rosa särskilt lockande att titta närmare på.

Rosa är ett centralt tema i den samtida diskussionen om barn, genus och jämställdhet. Genus och sexualitet är intimt förknippade med varandra. T.ex föräldrars ovilja att klä sina pojkar i rosa kan tolkas mot bakgrunden av diskussionen kring vad som är en riktig man. Klass och klasskillnader formuleras framför allt genom stil, smak och attityd. Rosa har ofta genom historien kopplats till vulgaritet, ytlighet, billighet och genom detta betraktats som en symbol där föreställningar om kvinnlighet, arbetarklass och låg status sammanstrålar. Genusskapande innebär i stort att lyckas skapa och upprätthålla rätt sorts relationer. För pojkar har det tycks kräva mod, uthållighet och kanske till och med en lagom dos av världs-från-vändhet för att orka propsa på rätten att få delta i den rosa världen. En möjlig tolkning till att vissa flickor också tar avstånd mot rosa är förmodligen den låga status rosa haft eller har i omvärldens ögon. Inte heller flickor vill nödvändigtvis associeras med låg status. Kanske en kvinnlighet som bara handlar om att vara söt, gullig och kanske, framför allt, att bli betraktad och intresseras sig mest för sitt utseende. Färgen rosa är alltså en sorts markör för ett viss sorts kvinnlighet. För män anser Fanny att den rosa färgen tycks vara potentiellt farlig, åtminstone för de som vill behålla sina privilegier knutna till en heterosexuell mansposition. Hon menar också att de som har en vilja att vara annorlunda män kan aktivt välja själva och signalera integritet använder sig av rosa. De anser att rosa och färgglatt kan upplevas och tolkas som modigt och självständigt.

Fanny menar också att den metrosexuelle mannen sticker ut genom att syssla med sådant som i samtiden kodas som kvinnointressen, det vill säga kläder, utseende och mode. Jag tycker det är en förlegad syn idag, att mode, utseende och kläder skulle vara kvinnointressen. Hon menar att den rosa färgen kan tolkas som en symbol för alla korskopplade förställningar om kvinnor, sexualitet, barnslighet, femininitet och utsatthet. Och färgen kan sålunda användas som ett sätt att ifrågasätta den heterosexuella matrisen – det vill säga den för givet tagna kopplingen mellan genus och sexualitet. Men den kan också sabotera andra kulturellt förväntade kopplingar, till exempel den mellan genus och den biologiska kroppen.

Fannys resonemang kring färgen rosa, bör nog studeras i nutiden återigen. Jag håller med Fanny om att den rosa färgen skapar rum och avgränsar rum. Den tänjer också på gränser, kanske gör den motstånd eller skapar alternativa livsrum. Det finns också en rosa politik som huvudsakligen verkar handla om att förändra innehållet i den rosa färgen. Att få rosa att associeras med styrka och självständighet snarare än med en svag kvinnlighet.

Vad tycker Du?

Pussen

 

Michael Lo Sordo and Michelle Mason

 

Etro and Rachel Zoe

Dolce & Gabbana and GUCCI

 

Christian Louboutin and Sophia Webster

 

Everybody talking about "Fifty shades of Grey" How about Pink instead, so much more interesting, haha! Once again in this blog I do connections to a special subject, the color pink. All the images above stands as a representation of pink. 
I have taken courses in everything within fashion and ethnology from fashion history to male fashion and dressing in creation of image and identity. But sometimes it feels like fashion theorists can not keep up, not even ethnologists who regard people as cultural beings are up to date. Or perhaps it is exaggerating? In short, it is a need for new field studies and observations to provide new modern literature in the area. Which area am I talking about? Well, the color pink!


I have read Fanny Ambjörnsons book so many times in which she sees the color from a culture of scientific concepts and believes that color is a cultural phenomenon, that is something that primarily acquires meaning in the interaction between people. Color carries not only a message but also creates meaning and context and affect the environment. What color do and how we interpret it is dependent on the society, and in what time we live. Pink is not innocuous and harmless, it is an extremely active social engine which includes organizes and sorts the relationships and identities, create indoor and exclusions and generates resistance. In the case of pink Fanny says that it often involves structures of gender (sex) and  cultural beliefs about masculinity and femininity. And other distinctions that have to do with sexuality, age, class, ethnicity and nationality. These connections and collisions, boundaries and structures, are making pink particularly interesting to study closer.


Pink is a central theme in the contemporary discussion regarding children, gender and equality. Gender and sexuality are intimately interrelated. For example parents' unwillingness to dress their boys in pink can be interpreted against the background of the discussion about what a real man is. Class and class differences are formulated primarily by style, taste and attitude. Pink has often historically been been linked to vulgarity, superficiality, cheapness and through this regarded as a symbol in which the notions of femininity, working-class and low status converge. Gender creation means basically to create and maintain the right kind of relationships. For boys, it seems to require courage, perseverance and maybe even a healthy dose of anarchism  to take the right to participate in the pink world. One possible interpretation is that some girls are also avoiding pink, probably the low status pink has or has had in the eyes of the world. No girl necessarily want to be associated with low status. Perhaps a femininity that is all about being pretty, cute, and perhaps, above all, being viewed and interested in most of his appearance. The color pink is thus akind of marker for a certain kind of femininity. For men Fanny believes that the pink color seems to be potentially dangerous, at least for those who want to maintain their privileges linked to a heterosexual man's position. She also believes that those who have a desire to be different men can actively choose for themselves, and signal integrity by using  pink. They believe that pink and colorful can be perceived and interpreted as courageous and independent.


Fanny also believes that the metrosexual man stands out by occupying themselves with things which at the time encoded as women's interests, namely clothing, appearance and fashion. I think it is an outdated view today, that fashion, appearance and clothes would be only regarded as women's interests. She believes that the color pink can be interpreted as a symbol of all cross-linked notions about women, sexuality, childishness, femininity and vulnerability. And the color can thus be used as a way to question the heterosexual matrix - that is, that are given the link between gender and sexuality. But it can also sabotage the other culturally expected connections, for example between gender and the biological body.
Fanny's reasoning about the color pink, should probably be studied further more in our present time.  I agree with Fanny that the color pink creates room and separates rooms. It also pushes the boundaries, perhaps making resistance or create alternative spaces in life .It is also pink politics that mainly seems to be about to alter the contents of the pink color. To get pink to be associated with strength and independence rather than with a weak femininity. 

What do you think?

xoxo
 

Jimmy Choo and GUCCI

 

 

Valentino and Alaia

 

All pictures from www.netaporter.com. Please click on image of your choice for a closer look. 

 

 

 


0 COMMENTS